Eftersom Ford Motor Company hade och har en stor produktion av bilar, kan jag inte gå in på alla i detalj utan tar upp några intressanta märken istället.

Ford Mercury – i jämförelse med flera andra bilar

Namnet ”Mercury” syftar på Guden Mercurius inom den romerska mytologin. Märket bär Mercurius emblem och den första loggan för bilmärket Mercury visade Gudens huvud i profil med hans bevingade hjälm. Men vad betyder symbolerna? Här nedan kan du se En röd Ford Mercury omgiven av symbolerna för Guden Mercurius som symboliserar Gudarnas budbärare som står för kommunikation, bra prestanda och handel. Till vänster en så kallad Caduceus (grekiska = Heralds stav) med två ormar på en stav med vingar representerar helande, en förening mellan himmel och jord och står för Guden Mercurius egenskaper. Användandet av denna symbol går tillbaka till omkring 4000-3000 år före Kristus.

Märket Mercury grundades 1938 av Henry Fords son, Edsel Ford och som avvecklades under 2011 då Ford Motor Company fokuserade sin marknadsföring och ingenjörsinsatser på varumärket Ford och Lincoln istället. Den sista Mercury – en Grand Marquis, rullade av monteringsbandet den 4:e januari 2011.

Mercury Grand Marquis från1977 och den sista Mercury från 2011.

Märket Mercury avsågs från början fylla mellanrummet mellan allemansbilen Ford och lyxbilen Lincoln. Deras främsta konkurrent på marknaden var Buick och Chrysler när det gäller lyxbilar.

Custom Kingdom Mercury från 1950.

En fullgod rival – Buick Rivera från 1949 – mycket likt en Mercury från 1950.

Lincoln Modell K var en av de absolut dyraste bilarna som kunde mäta sig med Cadillac V-16 och Duesenberg Model J. Här ovan en Lincoln Modell K Town Sedan från 1931 och en Lincoln Modell K från 1938.

Cadillac Serie 85 V12 med bild på interiör och huvornament från 1936.

En vit Duesenberg Modell J Convertible Coupe från 1933 och en Duesenberg V-12 från 1936.

Marknaden krävde en mellanklassbil och 1936 introducerades Lincoln Zephyr – något billigare än Lincoln Modell K. Ford De Lux kom 1938. Bild ovan – en röd Lincoln Zephyr Continentals huvornament från 1940 – interiören och bilen Lincoln Zephyr från 1942. Bild nedan – två Ford De Lux Coupe från 1938 – den röda, en pigg och välskött och den andra från 1939 rostig och ledsen.


Mercury låg mitt i mellan dessa och för att utforma Mercury – namnet knycktes för övrigt från Chevrolet Mercury som fanns mellan 1933-1937 – fick Edsel Ford hjälp av bland annat Eugene Turenne Gregorie – 1908-2001 – som designade de klassiska linjerna i Ford bilarna mellan 1930 och 1940.

Bild 1. En mörkbrun Lincoln Zephyr från 1941 med Bild 2. ett porträtt av Gregorie själv. Bild 3. Till sist kan du se hur ett huvornament såg ut på dessa bilar omkring 1940.

E. T. Gregorie hade scotsk bakgrund men kom från Long Island. Han hade ett nära samarbete med Edsel Ford och när denne dog, avslutade han 1947 sina förehavanden med företaget Ford eftersom han inte kom överens med den nya ledningen. Detta skulle kunna ses som en förlust för företaget Ford då han var en mycket duktig och kapabel formgivare.

Hur Mercury såg ut under årtiondena följer här:

En vinröd Mercury Club Coupe Convertible från 1939, i mitten en rostig Mercury Custom också från 1939 och till sist en brun Mercury Sedan årsmodell 1939. Genom att inte utveckla någon egen motor kunde Ford hålla produktionen nere för Mercury och kostade omkring 900 dollar.

En svart Mercury från 1945.

Mercury modellerna var ganska lika i sina runda former ända till slutet av 1950-talet som mer eller mindre byggde på Lincoln modeller och man i tidningar och annonser kallade Mercury bilen kort och gott The Big M. Efter mitten på 1950 började saker hända då det skedde en stor förändring – kanske för att de särskilde sig från Lincoln – och bilarna fick en känsla av fart – som om de ville lyfta upp i skyn trots sin enorma storlek. De fick förmodligen en släng av Virgil Exners Forward Look Design. Dessutom slutade ju formgivaren Gregorie hos Ford 1947. Många olika modeller kom att skåda dagens ljus under 1960-talet.

Mercury Monterey Sedan från 1959 har skrämmande likheter med Pontiac Star Chief från 1957 med den misil-liknande dekorationen på sidorna som inger en känsla av fart och framåtskridande.

En gul Mercury Park Lane Convertible från 1958. I mitten interiör från en Mercury Country Cruiser från 1959 och till sist en Mercury Park Station Wagon från 1959.

Baksidan på ”misilen” Mercury Montclair från 1959. I mitten ljusrosa interiör från en Mercury Marauder från 1963 och till sist en ljusrosa Mercury Monterey från 1958.

En ljusröd Mercury Comet S-22 Convertible från 1963 och en svart Mercury Comet från 1960 var de första bilarna som inte hade V8 motor utan ersattes av en 90 hästkrafters rak motor med sex cylindrar. Lite vingar finns kvar men bra ynkliga ändå om vi jämför med slutet av 1950-talet som sedan planade ut.

Mercury Marauder från 1963 – här börjar vingarna plana ut och bilarna får en mer kantig karaktär.

Olika Mercury logotyper under åren.

Hur andra Ford bilar såg ut under seklerna

Plåtskyltar och märken.

Det finns flera fordon modeller som Ford tillverkade som jag tänkte beröra här mer eller mindre. Eller inte alls därför att det skulle kräva en hel bok bara om Ford bilar annars. Mercury har vi sett och jag tänkte fortsätta med Lincoln, Anglia, Pickup, Edsel, Fairlane, Crestline, Corsair, Bonnet, Cortina, Mustang, Thunderbird, DeLuxe, F-serien, Perfect, Ranch Wagon, Country och den lyxigare varianten av stationsvagnar – Country Squire.
Lincoln – en exklusiv bil
Lincoln – bilen skapades ursprungligen av Leland som var ingenjör och uppfinnare. Därtill kompanjon ett tag med Ford, men som många andra kom de till slut inte överens och Leland försvann ur bilden medan bilen fortsatte att utvecklas hos företaget Ford. Namnet Lincoln syftar på Lelands hjälte Abraham Lincoln som var president åren 1861 – 1865, som han hjälpte under inbördeskriget.

Inom Lincoln serien fanns det bland annat Zephyr som producerades mellan åren 1936 till 1942. Continental skapades år 1948 och tillverkas fortfarande. Lincoln Premiere var en annan snygging som fanns på marknaden mellan åren 1956 -1960 som ersattes 1961 av Continental Sedan.

Bild 1. Ett mynt från 1961 som aldrig kom i bruk med en bild av Lincoln i profil tillsammans med Frimurarordens symbol på armen som han var medlem i, precis som många politiker och andra prominenta personer, till exempel Henry Ford. Bild 2. Ford Lincoln Sedan från 1933. Bild 3. Arbetare bygger Ford V8.

Översta bilden: En gul och en röd/vit Ford Lincoln Continental från 1942 respektive 1946. Observera hur fronten på bilen förändrades efter andra världskriget. Den tidiga är kanske elegantare men den senare har en tyngre och djärvare profil som fullständigt förkroppsligar självförtroende. Inte så konstigt att den har varit föremål för ändlösa kopieringar. Edsel Ford hade en utpräglad känsla för design och konst och tillsammans med Gregorie var de att bra team. Nedersta bilden: Ännu en Ford Lincoln Conti – som den också kallades – i vitt från 1946. Som kuriosa kan det tilläggas att president John F. Kennedy sköts till döds 1963 i en Lincoln Continental Convertible från 1961.

En rödbrun Lincoln Continental från 1957 och en röd Lincoln Continental Town Coupe från 1978.

Ford Lincoln Premiere två dörrars Coupe från 1956.

Ford Pickup

Inte långt efter de första bilarna dök upp på vägarna, började Henry Ford bygga sina tidiga klassiska Ford lastbilar. Många olika modeller utformades under åren.

Bild 1. En blå T Ford pickup från 1914. Bild 2. En grön T ford pickup från 1923 och Bild 3. En grön Ford lastbil från 1930.

En gul Ford Pickup från 1936. Den röda 1937 års Ford Pickup V8 modellen hade en mer rundad utseende med fina horisontella streck i den konvexa framgrillen medan vertikala på sidan jämfört med 1936 årsmodellens V-formade linjer.

Mellan åren 1940 till 1950 hände inte så mycket på den innovativa fronten när det gäller lastbilar på grund av andra världskriget och kravet på att produktionen inom bilindustrin skulle rikta in sig på krigsinsatser och nytta än utseende. Ford Pickupen från 1940-tal hade inte särskilt namn eller nummer, den hette bara helt enkelt Ford halv-tons Pickup med två flathead V8 motor och 60 hästkrafter. Inte förän 1948 började man släppa F-serien av Fords lastbilar med åtta olika viktklasser där den minsta i F-serien var en halv-tons pickup F-1. Köparna kunde också välja mellan två motorer en sexcylindrig med 95 hästkrafter eller en V8 med 100 hästkrafter. Bokstaven F står för det engelska ordet farm, som betyder lantgård.

Bild 1. En rostig Ford Pickup från 1940 som är mycket likt en Ford Zephyr. Bild 2. En ljus Ford Pickup från 1947, här kan man notera en viss förändring i frontens utformning, trots att V formen finns kvar. Bild 3. En röd Ford F-1 Pickup från 1948 där fronten är helt förändrad med en mer rundad form än tidigare, framrutan i ett stycke och med horisontella galler.

F-serien av lastbilar gick från F-1 till de tunga tretons F-8 lastbilarna som var en stor traktor fordonstyp som kunde frakta stora laster – de var antingen femväxlade med en överväxel eller en femväxlad med direktdrift.

Bild 1. En Ford F-8 Flatbed lastbil från 1950. Bild 2. En svart Ford F-8 lastbil från 1952 och Bild 3. En röd Ford F-100 lastbil från 1959.

Från och med 1953 lanserades en ny F-serie som kännetecknades av ökade dimensioner, bättre motorer och uppdaterade chassis. Det var inte förrän nu man började använda sig av beteckningen F-100 som innebar ett byte från F-1 (halvtonnaren). F-2 och F-3 slogs ihop och blev F-250. F-4 blev F-350. Mer konventionella lastbilar fick beteckningar mellan F-500 till F-900.

Bild 1. En röd/vit Ford F-100 Ranger Custom Cab Pickup lastbil från 1965 och Bild 2. är en röd Ford Pickup F-250 från 1964.

Bild 1. En orange Ford F-250 Ranger från 1971 och Bild 2. en blå Ford F-250 Custom Flatbed från 1976.

Här kan du se när en Ford Pickup rullar i serien Sanford and Son Theme:

Ford Anglia – en liten och prisvärd bil

Bild 1. Exempel på Ford Anglia Tourer från 1949, en liten och nätt bil. Bild 2. Den Flygande Ford Anglia från Harry Potters film som han med hjälp av magi förvandlar till en magisk bil med magiska egenskaper, som inte ens Henry Ford klarade av. Här i den förbjudna skogen, nära drakarnas grotta. Bilen från 1959 då bakrutorna började luta inåt. Bild 3. En grön Ford Anglia Super från deras sista tid mellan åren 1962-1967.

Ford Anglia var en serie personbilar som hade sin upprinnelse vid andra världskrigets utbrott och tillverkades från 1939 till 1967 – först i England, varav det patriotiska namnet – men också i Australien och Sydafrika, då Fords relation till England under andra världskriget inte var det bästa. Den var tillgänglig i fyra varianter – tourer – hade baksäte, roadster – tvåsitsig, cabriolet, sedan med två- eller fyradörrars. Ford Anglia var den billigaste bilen på marknaden och slog tillverkningsrekord med flera miljoner exemplar under åren. De olika utförandena fräschades upp genom åren med olika finesser och utseendet växlade också.

Här kan lyssna på Rockin’ Rollin’ Rockabilly Mix och samtidigt vila ögonen på några hopplock av hotroads.

Tack för ordet. Klick!
Melinda

Skriv ut